Magsjukan bosatt sig på Föris

Magsjukan på Kottarnas förskola verkar ha bosatt sig permanent.

Enya & Noah hade ju magsjuka tre ggr innan jul. Från gång nummer två till gång nummer tre vart de smittade direkt de kom tillbaka.

Jag hjälpte Charlotta och Hampus med att passa Kottarna med en dag veckan innan jul då Charlotta och sitt jobb och Hampus inte fick ihop pusslet så att de inte skulle riskera få magsjuka igen över jul.

Noah blir lös i magen av Banan. Tror Charlotta blivit uppringd på jobbet minst två gånger i januari för att få åka hem och hämta Noah för hans lösa mage, sedan varit hemma dessa 48 eller 72h som krävs. Nu har Noah inte varit magsjuk dessa gånger som tur är.

Det är en mycket frustrerad mamma över all vabb, egna magsjukor osv. Jag förstår, jag minns en vinter då jag själv fick vabba hur mycket som helst och det dåliga samvetet för jobbet. Nu har Charlotta ändå tur som nu kan vabba när inte jag är hemma. Hon kunde ju inte vabba då Enya var liten om hon inte hittade en vikarie själv som kunde ta hennes pass. Då var det tur att mormor kunde ”vabba”. Nu är ju inte jag hemma och kan hjälpa till.

Arla morgon medan tuppen fortfarande låg och sov på söta örat så kom ett sms från Angelica.

Hon kastade sig iväg till föris för att hämta Kotrarna i onsdags då en kille på Alvars avdelning fått diarré.

I förra veckan fick Charlotta rycka ut och hämta hem alla Kottar då Angelica fått sms från förskolan att något barn fått magsjuka, Angelica hade själv precis nått Stockholm för att avverka flera möten, bara att vända om. De har lovat henne att höra av sig på en gång då Todd bör om möjligt förskonas från magsjuka.

Alvar och Todd har ju inte varit på föris på 2.5månader. Todd har ju varit sjuk och Alvar har inte fått vara där då de varit magsjuka så länge för att inte ta med det hem.

Nu hann han bli smittad i onsdags, stackaren.

Jens som har jour och hade jobbat först hela dagen och sedan fått fortsätta fram tills han kom hem 03:30 inatt. Han vart uppkörd 05:30 då Todd vaknade och ivägkörd med Todd hem till oss för att undvika att inte bli smittad om han nu inte redan är det.

Vet att tjejerna/mammorna trodde magsjukan var över efter jullovet. Angelica skrev för en stund sedan att hon fått veta att magsjukan härjar åter igen på alla avdelningar.

Vet att Challan skrev (när hon kände förtvivlan över all vabb och att hon varje gång hon lämnade barnen skickade in dom i smittan och visste att nu kommer de bli sjuka) till chefen för förskolan innan jul och undrade om det inte var dags att stänga och sanera förskolan då det bara går runt runt.

Charlotta skrev att om Enya och Noah blev smittade av Alvar igår då de lekte tillsammans ute så hoppas hon på bara diarré, hon ”orkade” inte med mer kräkor.

Får hoppas att förskolan förbjuder på en gång denna gång att syskon till magsjuka barn också måste vara hemma och inte som det var länge i höstas att de fick gå om de inte hade symtom än på magsjuka.

Jag är glad att jag inte har småbarn längre, att vi inte är hemma just nu. De två gånger jag fick magsjuka av Kottarna i höstas räcker.

Gången jag fick det på Arlanda när vi skulle flyga till Spanien och tillslut fick åka ambulans till sjukhus då magsjukan gjorde att jag blev totalt utslagen ligger färsk i mitt minne.

Sist hade jag tur att jag hann fram till Spanien innan den bröt ut.

Enya vaknade inatt med hög feber.

Undrar NÄR det blir magsjukefritt på förskolan?

Ett magsjukevirus kan ju leva två veckor utanför en kropp, ligga och ruva på leksaker, toaletter, dörrhandtag mm.

Fick lära mig att tvål och vatten är bästa desinfektion för magsjukevirus och inte handsprit/sprit. Spriten tar inte bort viruset. Tvål och vatten samt god handhygien är melodin och hemma 72h.

Jag tänker på dom där hemma. Tycker även synd om Jens som bara sovit 2h efter att ha jobbat 21h. Hans jour börjar igen kl.16. Eftersom han jobbade inatt så länge så är han ledig ordinarie arbetstid idag. Hoppas Todd håller sig frisk och sover middag länge idag så Jens får lite vila.

Vi hörs!

Vart är ungen på väg???

Vaknar av Snap från Philip. Ser att han är på tågstationen i staden han bor. Förstår att han är på väg någonstans.

Nu är den här mamman så otaktisk att hon frågar sin älskade unge vart han ska. Borde förstått att jag skulle få retsamma svar:)

Det här svaret får jag:

Haha, ja då har jag ju ett hum om vart han kan tänkas åka.

Jag frågar igen och får denna Snap:

Jag ska bara ta en snabbkurs i alla asiatiska språk först så jag kan läsa vart Philip är på väg:)

Janne säger sig veta vart han ska med hjälp av dessa avgångstavlor. Mig hjälper ju inte det då jag just inte kan några städer i alla olika länder. Dallas vet jag ju att det är i USA, vem såg inte serien Dallas med snygga Bobby på 80- talet;)

Jag skriver att han retas med sin mamma och får snabbt en Snap som inte stillar min nyfikenhet:)

Efter denna kommer ett meddelande med lite ”plåster på såren”, jag är inte den enda som Philip retas med. Kan bara ana om hans systrar kollat Snap och frågat och fått samma svar som mig att han i och med det har ”dragit igång dom”. Det kan mycket möjligt vara så att systrarna kokar av ilska och irritation. Att dra igång syrrorna gillar både Philip och hans bror Mikael.

Jag får väl säga: Trevlig resa Philip! Hoppas du får kul!

Inom mig skriker jag: VAAART ÄR DU PÅÅ VÄÄÄG PHILIP??? SVAAARA!:):) Men att det är så inom mig yppar jag inte ett ljud om;)

Vi hörs!

En dröm uppfylld

Jag har haft en dröm länge. Ja jag har flera drömmar men nu menar jag en av dom.

Jag är ju ett stort fan av citron och apelsin-träd. Jag blir verkligen glad då jag ser ett, färgerna gör mig glad.

Högst upp på listan står citronträd, den gula färgen med de gröna bladen ser så inbjudande och vackert ut. Sedan doftar citron så fantastiskt gott.

Den här drömmen jag nu berättar om låter så här: – Tänk att få plocka en apelsin direkt från ett apelsinträd!

Igår gick den i UPPFYLLELSE!!!

Det var en lycklig coolbettan igår och en coolbettan som nu ler när hon tänker tillbaka på upplevelsen!

Det doftade så gott när jag stod där vid trädet:)

Vi hörs!

Överraskas med hotellövernattning

Igår fick jag veta att jag skulle packa en väska för en övernattning .

Vart vi skulle fick jag givetvis inte veta.

Janne stannade först vid en fyr, den östligaste platsen i Spanien.

Det var väldigt vackert i omgivningarna.

Efter det åkte vi ut på halvön Gran Vis de La Manga.

Otroligt läckert och så mycket hus!

En häger eller någon annan sort. En fågel vet jag med säkerhet:)

En kort men hög bro:0

Fanns så så många restauranger längst vägen, den dryga milen halvön är. Ser ut som en lång lång stad. De flesta restaurangerna var stängda, även två Big Burger, apotek, super market och andra affärer över vintersäsongen. Vi fann ett sv de öppna restaurangerna. Så fint och trevlig personal.

Så fantastiskt god mat.

Åkte in på en väldigt stor marina och Janne vart som vanligt sugen på båt.

Vi åkte visade ifrån halvön.

Mot vårt hotell.

Tog ett glas vin och en GT i väntan på att vårt hotellrum skulle bli klart.

Vårt rum.

Efter lite slappande på rummet vart det en promenad mot club-restaurang/baren. Här på La Manga Club finns massor att göra, allt ifrån att spela golf till spa.

Märker mer och mer att jag hat en förkärlek till brand/vatten-poster.

En fika med utsikt över golfbanan.

En morotskaka passade utsökt till kaffet.

Mysigt och väldigt fint hotell.

Nu väntar vi på att gå och äta middag.

Vi hörs!

– Köpa ny momo!

Just den frasen som är rubriken sa Todd till Angelica i förrgår.

När vi FaceTime igår då vi satt i planet på Helsingfors flygplats berättade Todd: – Slut äpplen! Köpa nya! Ja vi brukar ju alltid ha äpplen hemma som Kottarna gillar att få.

Ingen mormor och ingen morfar när de är i huset, och dessutom finns inga äpplen. Klart grabben vill köpa sig en ny mormor. Den gamla sköter ju inte sitt jobb som är i Spanien hela tiden.

Stackars Kottar!

Vi hörs!

Som jag grät

Det började redan igår, pocka i halsen med gråt.

När vi kom till flygplatsen visade det sig att Philip ändå skulle till en annan terminal än vad internet sa. Då gick min rullgardin ner. Hade tänkt vi skulle få hela tiden tillsammans tills vår flight lyfte.

Frukost han vi med tillsammans. Ett kort knäppte en av på oss tre.

Sedan var det färdigt för mig, tårarna rann, jag hulkade, mådde illa och det höll jag på med genom säkerhetskontroll och passkontroll, inne på taxfree och en lång bit till. Så lugnar det sig en stund och sedan sätter jag igång igen och igen.

Jag mår illa, känns som om jag har bomull innanför pannan bihålorna är renspolade av tårar och snor så det svider lite att andas.

Så svårt att säga hej då till pöjken!

High five till Philip att vi hann till tåget till flygplatsen med 1 min till godo när taxi strulade vid hotellet för alla som behövde en<3

Jag har en fantastisk tur som blir så omhändertagen av våra barn. Philip kollar alltid efter med mig hur det är, om han kan hjälpa, hjälper mig bara så där, visar mamma sådan respekt och ger så mycket kärlek. Jag tackar gudarna för det jag får uppleva som mamma.

Snar flyger vi Helsingfors, sedan vidare till Madrid, där ifrån till Alicante. Vi är framme om ca: 20h.

Philip flyger tillbaka till Sydkorea.

Jag ÄLSKAR DIG PHILIP! Tack för dessa två veckor som skapat minnen för livet!<3

Vi hörs!

Sista dagen i Tokyo

Imorgon flyger vi ”hem”.

Philip flyger ”hem” till Sydkorea. Bara jag skriver det så gör det ont i magen, halsen stockar sig och tårarna vill spruta.

Dessa två veckor har gått så galet fort tillsammans med Philip. Nu tar der lång tid innan Philip kommer tillbaka till Sverige, inte förrän i sommar någon gång.

Fast nu ska vi inte tänka på morgondagen, nu vill jag visa dig vad vi sett idag.

Jag försov mig igen0) Tur hade Philip det också så vi fick senarelägga när vi skulle ses. Jag var uppe ett par timmar inatt.

Vi gick ut på stan och käkade frukost, tog sedan en droska mot city till en fiskmarknad och grönsaksmarknad.

Jag visste inte hur wasabin såg ut, vet du inte heller så ser den ut så här:

Dessa såg inbjudande ut.

Mindre kul att se tonfisk som hade hål i huvudet av en harpun.

Vi var in i en livsmedelsbutik på marknaden.

Det är många människor i Asien, människor överallt.

Lite smaskens som går att köpa med sig.

Sjögurkor

Den här polaren kröp omkring i baljan, typ en sjösnigel.

Den här firren tyckte jag som synd om, den fick fram mina moderskänslor.

Dessa tunna blad med typ manglade räkor med skal försökte de verkligen sälja på mig.

Sjöborrar gick att köpa. Det har jag ätit förra året i Spanien, stuvad sjöborre som var lagt tillbaka i sitt skal, påminde om leverstuvning i konsistensen och lite i smak.

Den som var sugen på ett par tonfiskögon till middag kunde köpa det här för ca: 35-40kr. Då vet du var du får tag på det om du blir sugen.

Vad detta är från havets botten vet jag ej. Kanske du vet och kan lära mig?

En stor tonfisk.

En firre som simmade runt och väntade på att någon skulle döda den och äta upp mig. Jag blir så ledsen för dessa levande djurs skull.

Då vi andats in fiskdoft tills vi var nöjda så åkte vi ner till city och flanerade.

En bil som snurrade runt i ett skyltfönster.

En byggnad för mins reskompisar.

En bild på Tokyo och nyklippta Janne:)

Här stod ”klocknördarna” och dreglade, diskuterade kvalité och utseende på klockor. Drömde att äga någon av dessa klockor som kostade runt 400.000kr. Själv växte mossan på mina fötter då vi stod där såå länge;)

Det här märket är tydligen grejer det.

Ett glashus, så coolt!

Försökte fota det övergångsstället där det alltid går folk över 24/7. Andra övergångsstället jag sett som går tvärs över en fyrvägskorsning.

Bara ett fint hus tyckte jag.

Där efter lunch, en mycket god nuddelsoppa.

Philip skulle köpa ett spel så vi gick till samma affärskedja vi var i Hiroshima.

Janne åkte snabbt hem och jobbade. Jag lekte nörd på denna avdelning 1.5h

Philip köpte en Star Wars- gubbe i byggsats. Jag har fått ”äran” att frakta hem den till Sverige så småningom. Jag har på heder och samvete lovat att göra mitt bästa för att få hem kartongen i nyskick;)

Sedan kollade vi på annat där inne. Efter minst 2h så var tant coolbettan så varm att hon nära på klätt av sig i nästan bara underbyxor i butiken och behövde svalkas. Det vart fika med glass.

Vi jagade sedan bankomat som tig Mastercard. Philip lämnade tillslut av mig i en butik och sprang för att finna en så vi kunde köpa tågbiljetter. Där efter taxi tillbaka till hotellet då vi hade en middagsdate.

Plommon vin till maten.

Sushi på tvären och längden.

Det var en väldigt rolig och trevlig middag då en klasskompis till Philip i Uppsala kom, Jonathan. Han pluggar i Tokyo ett år, japanska på heltid. Så coolt och vågat av honom att plugga det med bara två veckors utbildning i japanska innan han åkte. Jonathan var supertrevlig.

Tycker killarna är modiga och duktiga som ger sig iväg till ett annat land och pluggar. Vilken rikedom och erfarenhet de får med sig i livet.

Här har klockan slagit midnatt så nu är det dags att sova sista natten i Japan för den här gången.

Vi hörs!

Tokyo Sky Tree

Vi tog en taxi mot Sky Tree. Taxichauffören körde ryckstilen, gasa, släppa gasen, gasa, släppa gasen… Kollade på Philip bredvid mig i baksätet och han satt liksom jag som en nickedocka av körstilen. En nackkrage för att undvika whiplash hade känts tryggt. Jag blir åksjuk av dessa körstilar. Denna chaufför var den värsta jag någonsin åkt med.

Väl framme så tornade tornet upp i skyn. Pampigt och vackert ton.

De har mycket fina prydnader i form av ljusslingor här och som i Sydkorea.

Mot biljettkassan passerade vi en uteterass och fick fin vy av tornet.

Vi tog hissen upp 350m och hann precis se sista ljuset mot horisonten, svindlande vackert.

Jag kunde i min vildaste fantasi inte ens ana att Tokyo är så här stort. Så långt vi såg runt hela tornet så var staden till horisonten, helt enormt. Lära sig hitta i denna staden då jag knappt hittar hem hemma;)

En basebollplan kunde jag urskilja.

Såg någon fin belysning när vi gått ner 10m. På vad förstår jag inte då jag tittar på bilden nu. Kan ha varit trianglarna i mitten av bilden.

Vi gick ut på ett glastak och tittade ner.

Efter att vi åkt ner igen så gick vi på lite shoppingäventyr. Jag hittade en Minions byggd i lego. Så cool!

Efter att Philip shoppat skor lämnade vi in Janne på ett café med en kaffe i handen. Han är ärligt den tråkigaste att shoppa med om det inte är något han ska ha eller om det gäller klockor, cyklar och cykelutrustning, då kan han titta, lääänge.

Philip där emot den bästa jag vet att shoppa med eller bara gå runt och titta på saker. Han får 6 shoppingvagnar av 5:)

Hittade en godishund.

Philip shoppade en snygg ”nörd”-jacka;)

Lycklig kille över köpet, kolla smilet:)

Jag och Philip såg ett enormt stort chokladhuvud från Star Wars. Jag minns inte vad denna figuren heter. Philip hade nog gärna köpt den som souvenir.

Själv köpte jag en fisk-kaka, eller fiskcrossiant då jag fick tipset av Philip att den fyllningen var godast. Underbart att äntligen få köpa en fisk-kaka med Philip. Så god! Finner jag på någon mer plats så ska jag prova en med röda bönor då den smaken var god i ett bakverk jag åt på Jeju i Sydkorea.

Taxi tillbaka till hotellet med shoppingkassar. Sedan ut på byn för att äta. Så fina pyntade träd nedanför hotellet.

Vi hamnade på en japansk restaurang utan meny på engelska. Som han kämpade vår servitör att försöka förklara med hjälp av kroppsspråket. När han ville att vi skulle välja dressing till vår sallad kom han in med alla sorter i små skålar. Efter ett tag fattade vi att dy var det vi skulle göra. Viljan är stor hos det asiatiska folket, även vänligheten och hjälpsamheten, beundransvärt.

Först fick vi en aptitretare med färskpressad ingefära på. Tror det var någon ost.

Våra sallader med färsk tonfisk kom in med den dressing vi tillslut valde.

Middagen imorgon ser jag fram emot. Jag och Janne tycker det ska bli riktigt roligt. Philip ser nog fram emot den ännu mer:) Var vi ska äta vet jag inte än, det får vi se.

Janne jobbar nu och strax är det dags för mig att läsa en godnattsaga för Janne för hör är det sovdags nu.

Sov gott när du väl går och sover, det är ungefär då vi går upp i morgonbitti:)

Vi hörs!

Hos frisören i Tokyo

Janne hade som vanligt med sig sin hårklippare. Han har alltid klippt sig ofta även då han gick till frisören.

Tror det var då vi landade på Jeju eller Souls flygplats Philip undrade vad det var med väskan. Vid något köp av tunnelbanekort höll jag vakt på väskorna och tog tag i väskan Philip tagit, jag hoppade bakåt och undrade om marken skakade. Det visade sig vara väskan som vibrerade. WTF vad det? Jag berättade för Janne och han sa sig inte veta vad det var. Tänk om Philip stackaren tänkte att vi hade hela väskan full i vuxenleksaker, gått bananas och shoppat taxfree någonstans.

Janne hade förstått på en gång att det var hans trimmer som gått på. Janne öppnade väskan och stängde av den. Nu hände detta en gång till och efter det var det inte mycket kvar av uppladdningen. Laddningskabeln var kvar i Spanien.

Nu vart det helt omöjligt att vänta tills vi kom tillbaka till Spanien innan håret kunde klippas. Är någon fåfäng så är han det. Bara leta upp en frisör.

Där stod de och klippte på rad i ett trångt utrymme vill jag lova.

Betala gjordes innan vid en automat.

Kunderna fick en biljett som frisören skannade av vid sin station.

Bakom spegeln hänger frisören in kundens Jacks och väska.

Sedan dammsugs kunderna av i huvudet.

Detta var en upplevelse och kunder hela tiden i kö:)

Vi hörs!

Framme i Tokyo

Denna morgon började arla, säkert innan du hemma i Sverige hunnit gå och lägga dig. Jag hade typ satt mins kläder likt en brandman så det bara var att hoppa i dom imorse, borsta tänderna och håret och checka ut.

Janne i lobbyn innan avfärd.

Efter tågbyte så sov jag strax.

Framme i Tokyo på perongen.

I taxin på väg till hotellet såg jag en fasad-fönsterputsare hiva sig ner.

Vårt hotell.

Philip i lobbyn. Philip hade glömt sin telefon i taxin, det fixade portien och inom några minuter var telefonen här. Det här hotellet är som i en serie jag och Janne kollat på från England där de löser allt till gästerna och så gjorde de även här och har så fortsatt med allt vi velat ha hjälp med:)

Ut för lunch och på väg tillbaka fann vi dessa rara gubbar som fiskade.

De fick inte använda krok för att inte skada fiskarna som de för övrigt släppte tillbaka.

En fika efter lunchen.

Janne svarade sedan på lite mail. Philip han söker kurser till universitetet idag.

Janne var klar tidigare så vi gick för att söka upp en… Det kommer i nästa inlägg;)

Vi hörs!