Väljer kvalitéOMEGA

Jag vet att det funkar lika med att köpa bra Omega som att köpa en klocka med kvalité. Om jag tror att jag får en äkta Rollex när jag köper en klocka av någon av alla försäljare som går tre stycken på varje badgäst i Palma på Gran Canaria så är jag illa ute. Fast då behöver jag verkligen en Omega med hög kvalité så synapserna i Hjärnkontoret krokar rätt.

Att jag nu väljer att börja med en Omega som har en kvalitetskontroll, fått EU-bidrag för fortsatt forskning (hoppas jag minns rätt info nu) är för min hälsa som, låt oss säga, är ganska långt ner på stegen till hälsotrappan. Det är mycket som behövs fixas på tant Bettan. Dels behöver jag den för min hjärna, min hud, min viktnedgång, mina leder mm. detta trots att jag äter fisk minst 10-14 dagar i veckan. Den odlade fisken innehåller inte lika mycket som de fria fiskarna som äter varandra och får i sig de fiskar och djur som äter plankton och de i sin tur ätit alger och fin fina växter i havet. Där har vi skillnaden. Laxodlarna har fått nästan alla att tro att det räcker med att vi äter deras fisk tre gånger i veckan, som dom lurar oss. Jag tycker faktiskt att den odlade laxen tappat i kvalité.

Innan jag nu börjar ta ett kvalitétillskott så ska jag ta ett blodprov. Ja, inte jag då, det vart Hjärtats ärofyllda uppdrag.

Han läste på och på och på och på. Jag börjar tveka en stund på systerHjärtat. Jag satte mig med fingret redo.

   

 

Sedan kom systerHjärtat till ett kritiskt läge då allt helt enkelt sket sig. Plasten gick inte av där den borde och nålen (nålhelvetet som systerH kallade den) var kvar inne. Jag tror att det vart något knas när systerHjärtat skulle med lätt hand vrida om. SysterHjärtat är inte känd på bygden att ha just en lätt hand, nej han har svårt att bedöma sin styrka i händerna, tro mig, jag vrålar ofta rakt ut.

Jag fann ingen råd än att hämta en synål och be syster fixa till ett hål i fingret med den. Med systerHjärtats erfarenhet så ansåg han att den var för tunn.

 

Jag hämtade då symaskinsnålar som är lite tjockare. Syster vart tveksam om de var tillräckligt vassa trots att jag hävdade att så var fallet. För att bli bevisad stack han sig själv i fingret och visst var den tillräckligt vass, det förstod jag på Aj:et som uppstod direkt i anslutning till sticket.

 

 

Att ta i mitt låmgfinger gick inte för sig. SysterHjärtat hade minsan lärt sig annat i skolböckerna (läs: bruksanvisningen) och visste att ringfingret var det bästa fingret, på sidan skulle han minsan sticka. Det vart flera stick då faktiskt en symaskinsnål också är för tunn. Vid ett stick började han kötta flera hugg så blodvite skulle uppstå.

Han rengjorde och rengjorde så mycket på fingrar och nålar att hela jag kändes steril, inte bara i äggstockarna utan i hela kroppen.

 

  

 Tillslut efter att ha mjölkat fingrarna på blod och jag suttit ner med armen…

 

 

…så lyckades han fylla det som skulle fyllas.

 

 

Det var sedan enkelt. Låta blodet torka 10 min, klistra på lapparna där de skulle. Jag kände mig som en labaratorieassistent. Sedan stoppa det i den metalliska påsen, fylla i ett formulär, stoppa dessa två i kuvertet.

 

  

 

Det bästa, kuvertet hade en förklistrad flik så Jah slapp att slicka på kuvertet vilket jag avskyr.

 

 

Sedan tog jag min omega med lite äppelmust så jag slapp ta oljan direkt in i munnen.

 

  

 

Ja, Hjärtat, jag spillde på duken när jag skulle hälla och fota samtidigt. Feta fina fläckar lämnade jag efter mig.

 

 

Om 120 dagar tas ett nytt prov för att se hur mina värden förändrats.

Hjärtat tyckte det var lite otäckt att använda sig av en symaskinsnål. Herre Gud, han kar ju opererat mig på köksbordet och skurit i mitt ben då jag ju rakade av en fästingkropp när jag duschade och inte fick ut huvudet. Så vad var ett/några blodprov för något i jämförelse?

Vi hörs! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *