Studentens lyckliga dag!

I fredags var det då dags för Philip att ta studenten.
Arvid sov kvar i ”deras rum”. Ett litet intern skämt har det blivit då Arvid svarade på frågan en gång då vi undrade hur alla skulle sova här hemma: Jag sover i ”vårt rum”!

Killarna klev upp arla morgon och fixade till sig. Philip drog på sig ”flakkostymen”. Nu hade de i hans klass kommit överens om att inte spruta alkohol på flaket för att inte förstöra studentkläderna. Philip tog ändå det säkra före det osäkra och tog på sig kostymen som han inte var så rädd om då han kunde få på sig av något annat flak.
Att knyta slips kanske Arvid behöver träna liiite till på;)

bild (17)

 

Till slut vart det ordning på slipsen och killarna gav sig iväg i ottan på Champagnefrukost, förväntansfulla över vad dagen hade i sitt sköte.

bild (57)

 

För mig var inte denna dag bara glädje. Det var mycket känslor. Den yngsta tog studenten och detta innebar, inge mera Morgonpass-skjuts, inget barn i skolan mer, bara vuxna barn, det kändes vemodigt.

Vid 9-tiden ringde min telefon. Philip undrade kort: Får jag ha förfesten hemma? Vi är ca: 20 st.
Han fick ett kort svar: Ja!

Sedan var det dags att bege sig till skolan och det väntande utspringet.
När jag stod där och hörde hur eleverna började springa ut och skrek av glädje och frihet, ja då brast det för mig. Jag hämtade upp mig lite.
Sedan kom Philip. Då Philip såg mig då brast det för oss båda.

bild (14)

 

Vi kramades och hulkade av gråt

bild (12)

 

Kramades hårt och länge

bild (11)

 

Sedan hängde jag saker runt hans hals

bild (13)

 

Det var en tagen Philip som berättade att tårarna hade hållit på att komma sju gånger i aulan. Jag sa: Du är lättrörd som mamma! Något du fått av mamma!
Philip svarade: Ja det har jag!

bild (18)

bild (56)

 

Det vart en att ta en stärkande tår

bild (50)

 

Sedan ville alla fotografera sig med studenten. Storasyster Charlotta

bild (53)

 

Storasyster Angelica

bild (54)

 

Storebror Mikael

bild (52)

 

Charlotta och Hampus

bild (48)

 

Angelica och Jens

bild (47)

 

Mikael och Josefin

bild (49)

 

Syskonen

bild (46)

 

Syskonen med respektive

bild (51)

 

Sedan vart det några kort med klasskompisar. Angelica och Philip

bild (49)

 

bild (47)

 

 

”Herr och Fru” då dom är som ett gammalt par tillsammans;)bild (48)

 

Sedan var det dags att äntra flaket

bild (46)

 

Vi alla ställde oss och väntade på kortegen. Så kom den tillslut.

bild (45)

 

Ett glatt gäng naturare kom sedan på sitt flak

bild (44)

 

Jag och svärsönerna åkte sedan hem och de hjälpte mig att fixa till mottagningen. De var så duktiga så duktiga. Tack grabbar! <3
Innan utspringet så hade jag god hjälp av Josefin! Tack Josefin!<3

Jag hade spetsat in mig på att äta dessa smörgåstårtsbakelser. Men de var så osalta, jag hade inte smakat av fyllningarna innan jag slog i hop dessa.

bild (10)

 

Jag hade verkligen ”bantat” ner mitt lilla buffébord då jag alltid annars gjort så mycket mat att alla skulle kunnat äta sig mätta av en enda rätt. Denna gång var jag faktiskt duktig;)

bild (9)

 

Av Charlotta hade jag beställt en tårat. Charlotta gjorde en studentmössa till sin bror. Hon är bara för duktig att baka tårtor. Minns du den här?
T
ack Challan!<3

bild (8)

 

Studenten Philip hade bytt om till den riktiga studentkostymen efter en siesta och en dusch.

Storebror Mikael Bjöd Champagne till skålen, Pol Roger naturligtvis;) Tack Mikael!<3
Vi käkade och myste. Barnens faster med respektive kom. Just så mycket mer än en farbror till barnen finns inte i släktväg. Men barnen med respektive fyller upp matbordet;)

bild (20)

 

bild (39)

 

bild (40)

 

bild (42)

 

Sedan började ungdomarna droppa in en efter en till den stundande förfesten

bild (21)

 

En del satt ute

bild (35)

 

Syskonen med respektive förflyttade sig efter en stund till köket

bild (36)Det var glada miner på alla.

bild (31)

 

bild (22)

 

bild (30)

 

bild (26)

 

bild (37)

 

De började dansa

 

bild (33)

 

bild (32)

 

bild (34)

 

Nu har jag hört av syskonen att Philip gärna dansar. Vet dom inte var Philip är då de är ute så hittar dom alltid honom på dansgolvet.

 

bild (23)

 

”Bröderna Grus”

bild (28)

När dessa kort togs var det ganska exakt 12 timmar tills alla tre skulle stå på en fotbollsplan i Söderbykarl och starta en fotbollsskola. Lördag morgon kl.10. Men de gick upp utan knot och begav sig iväg till de förväntansfulla småbarnen.

bild (29)

 

Pojkarna fick sällskap av en mycket vacker tjej.

bild (27)

 

Ett kort som ser ut som ett ”rödamattankort” ! Så fina så fina!

bild (24)

 

Sedan gav sig alla ungdomar som först var 20 stycken men som sedan vart drygt 30 till Club12.
Alla ungdomar skötte sig exemplariskt. Många ungdomar var här för första gången. Många var väldigt förvånade att de fick vara hemma hos oss alla och ha fest. Jag förklarade att det alltid varit så här hemma och att de andra barnen fortfarande kommer hem hit och har fester ibland. Men jag tycker det är bättre att alla är här för då vet vi vad dom gör.

Det vart en hel del pant till min ”tandläkarräkning”;=)

bild (25)

 

Philis studentskylt symboliserade dels honom själv men sedan hans studietid på gymnasiet som varit sååå tråkig. Han borde ha satts i elitskola. Men dessa tre år är ändå hans bästa i livet då han haft så många kompisar från klassen. Han har inte blivit mobbad. Han har inte behövt vara själv på raster. Han har inte behövt vara ensam på fritiden. Det gör gott i en mammas hjärta det!

Philip

 

Jag frågade Philip under förfesten om han var nöjd med dagen, han svarade och slog ut med armarna: JA! Och nu är alla här och det är HELT fantastiskt!!!

Det var en fröjd för mig som mamma och se hur Philip strålade hela dagen!
Jag vart också glad och varm i hjärtat då Philip berättade att han blivit rörd så han läst inlägget Glädje – Sorg – Morgonpasset!
Och pricken över i:t var när alla kom till efterfesten!

Tack alla klasskompisar och vänner som kom och förfestade! 
Ni gjorde dagen för Philip komplett!
Tack till er alla också för alla de tre åren då Philip fått vara en i mängden och sluppit vara ensam!
För mig vart det som en sten föll från hjärtat!
Kram
Philips mamma

Vi hörs!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *