Stavas B U S

Kan stavas T E S T  A V  M O R M O R också.

Det vart solförmörkelse och ett rent oväder när mormor skulle koka kaffe och behövde lyfta bort två liter nyponsoppa från översta hyllan för att nå kaffet. När Kotten fick syn på dessa skulle hon HA. Jag försökte kisa upp en synskärpa så jag kunde läsa innehållsförteckningen. Den innehöll 18% socker!!! På en liter alltså 1.8dl socker. Skulle inte tro att jag skulle ge det till Enya, då skulle jag garanterat halshuggas på lilla torget av Charlotta. När jag sa nej så svepte nordanvinden kraftigt in i köket och det vart tvärmörkt då solen gömde sig bakom månen.

Frukost kom på bordet och fröken ville sedan ha mer chrunch på. När jag gick Kotten till viljes tänkte jag stelfrusen i mörkret att nu tittar solen fram och gör det behagligare.  Då gled åska in med buller och bång. Det var inte så Kotten tänkt, fil och chrunch kastades på golvet och tallriken vändes upp och ner på bordet. Rädd över att bli träffad av blixten utmanade jag mig själv och gled från bordet till köksbänken, fyllde en skål med bara chrunch och gav fröken skålen, en lite solstråle trängde envist fram på den mörka himlen. Stolt över mig själv lyfte jag ner Kotten och skålen, gled till diskbänken när åskan slutat gå. Tittar bort mot Kotten och möter hennes blick, ögonbrynen är sänkta, vad nu? Varför det? Fortfarande med blicken rakt in i mina ögon så vänder Kotten skålen upp och ner över golvet. Jag ropar till ett barskt: Nej! Då sanna mina ord drog det ner en blixt som fick hela vardagsrummet att gunga. Den lilla solstrimman drog in i mörkret som en snigel som blivit livrädd och kastar sig in i sitt skal.

Jag sopar ihop med händerna, Kotten sätter sig demonstrativt i all chrunch och viftar med benen. Jag flyttar bestämt Kotten där ifrån och nästa åskknall dundrar ner.

Kotten sätter sig demonstrativt på soffbordet och vägrar titta på mig.

  
I en och en halv vecka har jag varje dag tänkt att jag behöver klippa och fila naglarna jämna. Jag har inte hunnit och vill nyttja dagsljuset till det. Jag hade tagit med mig en nagelfil då jag klippte strax innan jag åkte. Den nagelfilen gick finfint att bryta i små bitar och sandpapper var bortrivet, nagelfilen var snabbslaktad det gick medan jag låg på alla fyra och torkade chrunch. Jag hann rädda en liten flisa nagelfil om nu ovädret skulle dra bort och jag hann fila lite.

  
Medan jag samlade upp den slaktade nagelfilen i en liksäck så hann Kotten på nya äventyr. Mormor tog hand om det äventyret också. Jag tror Kottens mamma och pappa blir överförtjusta över att få torka sig i röven med något så exklusivt som handrullat toalettpapper.

  
Sedan ringde morfar och då drog ovädret bort som en avlöning och högsommarvärmen spred sig snabbt i rummet. Den väderprognosen höll i sig ända fram till lämning på förskolan. Tack morfar för att du fixade sol till mig!<3

Fort hem och ta hand om nästa Kotte. Hoppas solen lyser över den Kotten idag.

  

Det vart bus här också. Här vart det handrullat hushållspapper.

  
Ovädret drog snabbt in här också.

I mormor så lyser solen fortfarande, det vart lite varmare när Angelica kom tillbaka och hade en Cappuccino med till mamma:)<3 Tack Angelica!!!

Mormor kompar snart ut några timma och åker till Täby C med Jensan:)
Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *