Spotta åt pengar

Janne har alltid sagt till barnen: Tacka aldrig nej till pengar!

Någon har inte fått det rådet av sin pappa…

Igår efter konserten gick vi till en Italiensk restaurang som låg på en liten gata på väg hem mot hotellet.

Inget märkvärdigt ställe. Ägaren kom gästvänligt och hälsade. 

Servitören kom och visade menyn på en griffeltavla. Talade om att de inte använde margarin i matlagningen utan fin olivolja. Här vart jag förvånad, jag förväntar mig inte att en italiensk restaurang använder margarin, inte en vanlig restaurang heller.Tänkte att de kanske gör så i denna kultur. Han berättade också att ägaren var en italiensk sommelier och det lät ju lovande.

Vi beställde ett glas Proseco först.

Vi beställde carpaccio på svärdfisk som var lätt rökt. Helt fantastisk, den godaste svärdfisk vi ätit. Till det drack vi ett glas vitt vin. Vi var glada och förväntansfulla på resten av middagen.


Efter det en rätt från Milano. Sparris med ett pocherat ägg och parmesan, gott det med. Vi glömde fota de två rätterna innan vi började äta. Till denna rätt bad vi om ett rött vin som passade till denna rätt och nästa. Rödvinet kom in och det var alldeles för varmt, så varmt rödvin serverar man INTE. Hur kan han göra det när han är sommelier?


Ägaren sprang titt som tätt och nu började vi känna att det blev lite för mycket. Han framhöll och pekade på förklädets text flera gånger att han var en italiensk sommelier, kändes tjatigt.

Nästa rätt var en pasta med tonfisk från Sicilien.


Janne gillade det, jag så där, kan ha varit att det var hackad kapris i. Till denna rätt passade inte vinet, det gifte sig inte. Nu var dessa viner inget kattskit.

Janne ville ha ett glad vitt vin till nästa rätt. Jag var nöjd. Ägaren talade om att man går inte från rött till vitt. Det kunde vara okej om Janne inte efter det vita bad om ett rött glas till. Annars skulle Proseco drickas till nästa rätt. Janne rättade sig i ledet och beställde Proseco.

Fjärde rätten var goda räkor.


Jag tyckte det var lite få räkor för 20€. 

Det här var den dyraste notan här, annars har det legat på hälften. Denna gick på 84€

Middagen kändes som den började på topp för att sedan sjunka lite pga av allt spring på ägaren, val av rödvin av en vinkännare till maten, rödvinets temperatur, salt och pepparkaret vi fick in hade som torkad olja som var kletig som kåda då vi tog i det, vi fick be om servetter efter ett tag. Småsaker men dessa gjorde att det kändes svajigt.

När Janne betalade med kort så gick det inte att lägga till dricks. Han kollade vad han hade i mynt, han hade inte så det täckte ca: 10%. Han bad artigt servitören växla en 10€ till två 5:or var på servitören svarar: Vi jobbar inte med så små valörer, det är 20, 50 eller 100 som gäller! Jag trodde han skojade men det gjorde han inte. Nu fick han INGEN dricks av oss. Han hade INGEN aning hur mycket vi tänkt lämna. Kändes som han spottade åt våra pengar.

Med tanke på att medelinkomsten här i Vilnius stad ligger mellan 800- 1000€ är inte ens 5€ att förakta tycker jag, ändå skulle han fått dryga 8€ men det visste ju inte han. 

Jag tycker att servitören var oförskämd. Hade han inte velat växla hade han artigt kunna sagt det. Nu kan jag tala om att middagen djupdök till botten.

Vi kommer ALDRIG gå dit igen och jag rekommenderar inte dig heller att gå till Trattoria da Flavio

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *