Som jag grät

Det började redan igår, pocka i halsen med gråt.

När vi kom till flygplatsen visade det sig att Philip ändå skulle till en annan terminal än vad internet sa. Då gick min rullgardin ner. Hade tänkt vi skulle få hela tiden tillsammans tills vår flight lyfte.

Frukost han vi med tillsammans. Ett kort knäppte en av på oss tre.

Sedan var det färdigt för mig, tårarna rann, jag hulkade, mådde illa och det höll jag på med genom säkerhetskontroll och passkontroll, inne på taxfree och en lång bit till. Så lugnar det sig en stund och sedan sätter jag igång igen och igen.

Jag mår illa, känns som om jag har bomull innanför pannan bihålorna är renspolade av tårar och snor så det svider lite att andas.

Så svårt att säga hej då till pöjken!

High five till Philip att vi hann till tåget till flygplatsen med 1 min till godo när taxi strulade vid hotellet för alla som behövde en<3

Jag har en fantastisk tur som blir så omhändertagen av våra barn. Philip kollar alltid efter med mig hur det är, om han kan hjälpa, hjälper mig bara så där, visar mamma sådan respekt och ger så mycket kärlek. Jag tackar gudarna för det jag får uppleva som mamma.

Snar flyger vi Helsingfors, sedan vidare till Madrid, där ifrån till Alicante. Vi är framme om ca: 20h.

Philip flyger tillbaka till Sydkorea.

Jag ÄLSKAR DIG PHILIP! Tack för dessa två veckor som skapat minnen för livet!<3

Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *