Penntricket!

Nu ska jag då förklara penntricket för dig Agge!

När jag i somras började med spinning och att cykla hårt utomhus så gjorde jag som vanligt, satsade hundra från dag ett, spinning ett par tre dagar i veckan och de andra dagarna cyklades det utomhus. Fincykling var det inte tal om och jag låg länge i en hög på hall eller köksgolvet minst en halvtimma innan jag orkade stå på benen efter utomhuscyklingen.

Jag fick ett par av J:s blöjbyxor (läs cykelbyxor) för att skydda rumpan och det heligaste där i mittregionen. Eftersom jag hade stor avsaknad av muskler i kroppen så gick det på vilja och alla kroppens muskler fick vara med och kämpa för att jag skulle klara cykla, då jag saknade främst magmuskler och några muskler i mittregionen bak och fram så fick rumpa och det heligaste bekänna färg och ganska snart passerades stadiet att vara lite öm i rumpan och övergick till kraftiga skavsår och jag gick så bredbent för att inte kroppsdelarna skulle vidröra varandra att ett godståg skulle ha kunnat åka på tvären mellan mina fötter. Geleskydd till sadeln införskaffades och funktionstrosor a´300kr men det hjälpte föga lite. Att duscha efter passen var en upplevelse vill jag påstå, om jag mot förmodan var halvsovandes då jag klev in i duschen kan jag bara meddela att jag strax där på var mer än klarvaken.

Om någon har svårt att förstå den känslan så kan ni göra så här: Ta 10:ans sandpapper, ställ dig bredbent och sandpappra röv och det heligaste minst hundra gånger fram och tillbaka, helst tills sandkornen på sandpappret är borta och ställ er sedan i duschen och skruva på vattnet och strax kommer ni att känna känslan när vattnet träffar mittregionen. Det var så plågsamt att jag under många spinning och utomhuspass sa och tänkte att denna sporten är inget för mig och ibland då jag utförde utomhuscykling så ropade jag ut min smärta ett flertalet gånger med orden: Jag ska amputera bort hela kittet!!!

Men jag utformade en teknik med att dra in magen mot ryggraden och på så sätt lyfta upp mittregionen från sadeln men det var inte tillräckligt. Jag har också under cykelpassen tänk mycket på att konstruera ett par trosor med stötdämpare, kanske med ett fårskinn i trosan, eller skumplastbit med utskuret för det heligaste.

En dag satt Anna och jag på altanen och ämnet skavsår i mittregionen kom på tal, vi började spåna om hur det skulle kunna undvikas och hur mittregionen skulle kunna lyftas upp ytterligare från sadeln, en domkraft uteslöts ganska fort men sedan käcktes den geniala idén: Penntricket!

Penntricket utövas inte i praktiken utan visuellt måste jag tillägga så ingen utövar det i praktiken och så här ska det utövas visuellt: Att en penna, helst inoljad, körs upp i röven och sedan ska knipmusklerna få bekänna färg för att hålla kvar pennan och på så sätt så lyfts mittregionen upp det där lilla sista som behövs. Testa själva och känn hur musklerna runt rumpa mm. spänns och bäckenet lyfts upp.

Så jag började direkt utöva detta på spinningcykeln och innan skavsåren hade läkt ut så knep jag så mycket och satsade allt för att hålla den inoljade pennan kvar i röven att jag fick kramp i rumpmusklerna och då kändes det som om musklerna omslöt hela sadeln och drog ihop sig på undersidan av sadeln och det kändes som hela sadeln vacuumpackades i rumpan och satt kvar då jag klev av cykeln. Lagom är ju alltid bäst men det har jag ju svårt för.

Numera försöker jag utöva penntricket i en mer lagom dos och sedan fick J veta att det var skillnad på dam och herr cykelbyxor så han köpte ett par dam och den stoppningen passar mig bättre kan jag säga och en damsadel införskaffades till utomhuscykeln också så numera klarar jag mig oftast bra och utan skavsår. När jag cyklat på damsadeln så kan jag inte undgå att tänka hur det skulle se ut om en herre cyklade på den, med eller utan cykelbyxor, men bilden på den situationen får ni tänka själva, min håller jag för mig själv.

Vi hörs!

5 reaktion på “Penntricket!

  1. Pingback: Se ut som Anna | coolbettan

  2. Pingback: Tar träningen på blodigt allvar, det är Anna det! | coolbettan

  3. Pingback: Ingen återvändo, mushåret av | coolbettan

  4. Pingback: Gnuggat musen till tusen! | coolbettan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *