Gårdagen, utan kort

Vaknade tidigt, 03.
Eller rättare sagt, jag gav upp att fortsätta sova. ”Preventivmedlet” snurrade, fäktade med armar och ben så mycket att det vart omöjligt att sova.

20130930-053430.jpg
Jag gick upp och drack fyra koppar kaffe och tuggade nikotintuggummi och bloggade till dig.
Sedan vet du att jag blötlade 3-åring och gjorde ett fotbad.
Strax efter att jag doppat mina fossingar i vattnet, skrivit ett snabbt blogginlägg så sa 3-åringen: Inte bada mel!
Jag försökte: Jodå, det är ju så roligt!
3-åringen: Nä inte nu! Komma! Vill åsså bada foten!
Jag tänkte: Men Herre Gud!! och suckade!
Men helt plötsligt vart jag bönhörd! Hjärtat hade vaknat och kom in i badrummet. Drog fram sin eltandborste och borstade sina gaddar.
Det vart spännande för 3-åringen.
Bad Hjärtat ta fram en ny borste till eltandborsten och borsta 3-åringens tänder. Medan de två fajtades med det så filade jag fötterna i turbofart.
När Hjärtat gav upp och gick lyckades jag få 3-åringen nyfiken när jag peelade fötterna och tog sekatören och kapade tånaglarna.

Det var nog min längtan också som gjorde att jag vaknade. Längtan att få träffa Mikael och Josefin!
Till dom skulle vi åka efter att 3- åringen ätit lunch.

Angelica hängde med då hon fick höra att vi skulle åka.
Färden till Nacka och fikat i Mikael och Josefins otroligt trivsamma lägenhet gick bra. Mikael tog 3-åringen och laddade hem djurspel på IPaden till 3-åringen. Hon satt länge länge.

Sedan vart det en tur till Nacka Forum. Hjärtat skulle titta på en jacka och jag skulle shoppa än så länge hemligheter.
Hjärtat tog 3-åringen i vagnen eftersom hon inte uppträder i affärer som jag vill.
Det gick bra en stund. Sedan gick Hjärtat och Mikael hem för att fixa mellis till fröken. Vi ”tjejer” fortsatte vår shopping. När vi andra kom tillbaka så hade fröken mulnat ihop helt. Orört stod de Mellis Mikael fixat i ordning.
Det var bara att sätta sig i bilen med skrikande 3- åring och åka hem.

Sedan 3-åringen skrikit sig till söms pratade vi om fröken. Det kan inte vara lätt för henne. Det som har varit ett okej beteende i hennes liv blir helt plötsligt inte okej. Det måste bli en krock av dess like för henne. Det här med affärer måste tränas. Men då behöver vi vara två vuxna. Om hon skriker, tjatar, river varor mm. så blir hon tillsagd att gör hon det igen så går vi ut. När hon sedan gör det igen så går den ena ut med henne i bilen. Den andra handlar klart och betalar.
Så har jag gjort förut med andra barn.
Jag är övertygad att det krävs mycket träning. Nu testas vi här hemma till 150%. Testas så vi står kvar när orkanen blåst över.
Jag tycker synd om barn som inte ha fått lära sig vanlig vett och etikett.
Det är ett socialt handikapp för dom.

I bilen frågade Hjärtat: Köpte du något till dig själv då?
Jag: Nej!!
Jag såg på hans kroppsspråk att han inte var riktigt nöjd med svaret så jag fyllde i: Jo nikotinplåster och handkräm!
Jag tror inte att han vart nöjdare med det svaret;)

20130930-062546.jpg
Jag behöver träna på att unna mig och inte bara tänka på andras behov.

Jag köpte en annan sak. Just då kändes det som ett bra köp. Men nu vet jag inte riktigt? Kanske det kommer tära hårt på på mitt tålamod.
Men det var så här att 3-åringen hade gjort ett armband av pärlor på dagis och tyckte det var kul. Så jag köpte hem just pärlor då jag såg en harmoniskt bild på näthinnan då vi tillsammans sitter och pysslar i lugn och ro.
Jag har väl berättat att jag är en drömmare va?:)

20130930-063733.jpg

Jag glömde helt ta kort igår. Inte ett endaste litet pyttekort.

Jag fick träffa Mikael och Josefin en stund och det var det viktigaste!

Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *