Ena dottern som triggat fröken

Så är det nog, ena dottern tyckte det var kul att trigga lilla Älva att ta stegen över bordet för att hälsa på henne då hon satt i andra dotterns knä och hade framtassarna på bordet förra helgen.
Nu tror lilla Älva att det är okej och jag hittade henne så här:

Hittade fröken liggandes och sola på köksbordet.
Amri, hon som dött gjorde så här då hon var liten, när vi varit borta så låg hon och solade så här när vi kom hem, men det slutade hon med och det har inte Älva sett.

Jag pratar med henne och frågar vad hon tror hon håller på med, hon vill inte titta på mig.

Efter mycket tjat får jag henne att söka ögonkontakt med mig så vi kan snacka, men det var mycket flackande med blicken innan det föll på plats.

Efter ett mycket långt snack oss emellan så börjar hon så smått dra sig motvilligt mot kökssoffan, hon håller inte riktigt med mig att detta inte är en plats för henne.

Nästan så jag fick hota med indrager kvällsben för att fröken skulle masa sig där ifrån.
Men hon får beröm och jag tycker hon kan lägga sig i kökssoffan och sola.

Men det dög inte och fröken går ifrån köket, jag ropar på henne ett flertal gånger och tillslut tittar hon på mig, surt, denna lilla Älva brukar inte bli sur, hon är född med viftande svans.
Jag försöker tala om att hon ju kan sola i soffan, men solen gick i hennes värld i moln och hon traskade vidare till hallen och lade sig under ett skåp.
Det är hårt att vara hund i detta hus;)

 

Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *