Danderyd – Trafikstopp – Hjärtligt av Hjärtat

Igår eftermiddag kom det ett sms från Angelica

bild (31)

 

Då insåg jag att jag inte bara är mamma och veterinär. Jag är barnmorska/gynekolog 🙂
Meningen du just läste var ett skämt. Ett bevis på min konstiga/sjuka humor.
Jag är självklart glad av hela mitt hjärta att jag kan vara till hjälp och att, i detta fallet, Angelica hör av sig.
När jag var gravid hade jag ingen att fråga och ställa alla frågor till. Så kan jag vara till någon hjälp så gläder det mig mycket!

Jag svarade

bild (18)

 

Det kom ett svar

bild (14)

 

Nu visste jag att Jens befann sig på en Ö och hade jour hela veckan och måste vara hemmavid. Jag svarade.

bild (32)

 

Sedan åkte jag och hämtade Angelica och Kakan. Vi körde Kakan hem till taxarna.
När jag åkte till Angelica så satt det en skata på vägen. När vi åkte hem med Kakan så satt den kvar. När vi började färden mot Danderyd så satt den kvar. Det var Angelica som sa: Stanna mamma vi måste hjälpa fågeln! (Här blir jag stolt då barnen räddar djur, det ingick i min uppfostran)
Vi hoppade ur. Fågeln hoppade lite ut mot vägen och vi såg till så att bilarna stannade eller smög förbi oss.
Det tog ett tag innan jag vågade ta i fågeln. Fånigt, jag vet. Jag vet ju att de kan bita tag med näbben men det överlever jag ju alltid.

bild (36)

 

Bilden ovan var jag tvungen att klippa bort hälften ifrån. För satanigatan vilken hängröv eller avsaknad av röv jag har. Syntes tydligt på  kortet. Måste be att få en ny röv implanterad i min kropp.

Sedan började jag ta mod till mig att ta tag i fågeln. Jag lovar att föräldrarna var lite piss off på mig. Dom gapade och skrek ovanför mig. jag försökte snacka med dom och berätta att jag bara skulle hjälpa deras unge. Att deras unge behövde hjälp för annars skulle den bli mosad och få lukta på asfalten då en bil körde på den.

bild (37)

 

Angelica hejade på: Ta den då! Ta den då!

bild (35)

 

Skatungen var ju livrädd för mig och det var ju inte undra på. Jag hade vid tillfället oryckt mustasch, oklippt näshår och onoppade ögonbryn.
Jag vet att jag inte ska ta i fågelungar med händerna för då vill inte mamman och pappan ha dom. Men den här lilla polaren kunde flyga typ två meter. Jag tror att den höll på att ta flygcertifikat och blivit aningens utmattad av träningen.

Angelica undrade: Vad ska du göra med den mamma!
Jag gick mot ett träd.

bild (33)

 

Jag ville ju inte heller att den skulle bli ett skrovmål till någon katt som skulle riskera att bli överviktig och få hjärt- och kärlproblem.

bild (6)

 

När den väl satte sig på grenen och jag tog ett steg ifrån fågeln så tystnade mamman och pappan.
Jag och Angelica övertalade oss själva att nu mådde fågeln bra och mamman och pappan tog hand om den och levde lyckliga i alla sina dagar.
Men sedan började Angelica snacka om mutation och att vi nu gjort en störning i den. Det är ju trots allt de starka som överlever, resten rensar naturen ut.

Men det kändes extra bra att göra denna gärning idag då jag tidigare tydligen tagit livet av ett djur.
På morgonen/natten då jag skulle gå tillbaka till sovrummet för att åter lägga mig i sängen så klev jag i något konstigt på kontoret. Det kändes kletigt under min fot då jag tog nästa steg.
Jag slog en flört under foten. Först trodde jag att jag tarmpat i en hundskit som ramlat ut någon av hundarnas röv. Det kan hänga kvar en liten kotte ur rumpan så här års då hundarna betar gräs. Varje sommar tror dom att dom är kossor som släppts ut på grönbete. Men se det var ingen hundskit, det var en mördarsnigel jag trampat på på kontoret.
Den såg lite platt ut där under foten. Men jag tyckte att en tentakel rörde sig och vart glad att jag inte trampat ihjäl den.
Jag bar ut den så den skulle få krypa iväg till sina polare ute i skogen.
När jag bär ut djur i som har lite dålig kondition så går jag alltid ut för att se så de knatat eller flugit iväg. När det har gjort det så får historien en gott slut.
Men denna gång vart det ett sorgligt slut. Den hade torkat i solen och tappat halva sin storlek. Tänk om jag kunde lägga mig på berget och sola och tappa halva min storlek.
Den var alltså död, stendöd.

snigel

 

När jag såg den så nickade jag som vanligt deltagande och ett sista farväl. Det gör jag alltid då jag ser döda djur, daggmask som grävling.

På väg till Danderyd somnade Angelica då hon tagit sin nya medicin mot pollen.
Angelica har väldigt stora besvär under hela våren och sommaren. Förra åter fick hon kortisonsprutor som lindrade. I år kan hon inte ta det pga graviditeten. Det kan skada fostret. Så hon snorar, nyser, kliar i ögonen. Harklar sig då det kliar hela tiden i halsen och låter som en hes kråka blandat med en kväkande groda.
Får henne är det toppen att ta en flaska kolsyrat vatten eller annan kolsyrad dryck och öppna den då det är som mest kolsyra i och dricka. Det tycker hon är skönt för halsen.

Jag själv höll också på att somna i bilen då jag körde. Det är inget ovanligt för jag somnar då jag tvingas sitta still. Det är därför jag inte sitter still så länge för då somnar jag.
Jag tuggade i mig en hel Läkerolask för att ha som hjälp att vara vaken. Nu vet jag att det inte är en helt säker grej. För jag kan sova samtidigt som jag äter och det är ingen ovanlig syn.

Men fram kom vi och jag började flörtandes sms med Hjärtat. Han är ju bara 4-5 stationer bort från Danderyd. Typ ska jag säga. Jag kan inte alla stationer i tunnelbanan.
Jag ville locka honom till att köra hem oss från Danderyd då jag insåg att jag skulle vara ännu tröttare då vi skulle hem.
Men det behövdes inte mycket flörtande, ett sms bara.
Nu kanske han inte tyckte att det var det roligaste att sitta på gyn akuten då jag vet att han avskyr att vara på sjukhus och att sitta sysslolös. Jag förstod de på smsen som kom tillbaka avsaknade av en: Puss

bild (34)

 

Jag lovar dig att jag vart själaglad över att han kom och sedan hjälpte mig att köra hem!
Jag vart också glad över sällskapet!
Det är stort att göra det utan knot då jag vet den tristess han känner på sjukhus!
Han kom och satte och tjittertjattade med Angelica i väntan på doktorn. Vad de pratade om vet jag inte riktigt, jag slutade fråga vad det var dom sa då jag inte hörde ett jota.
Jag trodde inte att det skulle ta så lång tid då Angelica kom in gaska snabbt, men det var bara för att ta prover.
Sedan kom ett storlarm in. Då vart väntan lång. Tror att vi satt där i dryga tre timmar.
När Angelica kom ut så sa hon att det var tur hon inte hade blodskräck. Hon hade aldrig sett så mycket blod då hon klev in i undersökningsrummet. En sköterska höll på att städa upp medans Angelica undersöktes.
Fikonet sprattlade på där inne och läkaren kunde inte se att något var konstigt med graviditeten. Hon trodde det var en muskelknuta på livmodern. Angelica skulle ta Alvedon för att se om smärtan avtog. Annars var hon tvungen att åka in för vidare utredning.
Det var ju skönt att Fikonet sprattlade på och mådde bra!
Jag hade en liten hoppfullhet att Angelica inte ville gå in själv och att jag skulle få se Fikonet  på ultraljud. Jag skojade om det men Angelica sa: Mamma jag tror de tar ultraljud nedifrån och då vill du inte vara med!
Det hade gjort både och. Men det är ju Angelica och Jens graviditet så jag har faktiskt inte där att göra anser jag.
Jag hoppas nu att detta går över för Angelica!

Jag smånickade i bilen på väg hem där bak i baksätet.
Så skönt att Hjärtat rattade oss hem tryggt och bra!
Det var riktigt snällt.Han satt faktiskt en och en halv timma och snickesnacka innan han öppnade sin dator och kontor där inne på gyn akuten.

bild (38)

 

TACK Hjärtat för din hjälp!

tack

Något som slog mig var bland alla människor som satt i väntrummet var att alla utländska kvinnor, ung som gammal, hade sina män vid sin sida. Alla männen tog väl hand om sina kvinnor på ett väldigt fint sätt.
Bland oss svenskar var det bara en som hade sin partner med.
Detta säger något! Det säger att de svenska männen har något att lära här.
För vad du än söker om på akuten så är det ju för att du är sjuk, något hänt det väntande barnet i magen etc. då är det ju fint att ha stöttning och sällskap av sin partner.

Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *