I tisdags fick jag veta att det skulle chillkrökas här igår.
Jag satt i baksätet på bilen då Angelica sa ordet till mig.
Jag hörde naturligtvis inte riktigt med mina dövöron.
Angelica förklarade först vad chilla var. Men det visste jag ju sedan år tillbaka.
Sedan förklarade hon vad kröka var.
Jag fick då förklara att jag hört chili och hade tänkt: Ska dom blanda chili med sprit?
Kröka är ju faktiskt ett urgammalt ord. När jag gick på högstadiet pågick en kampanj, Spola kröken! Den skulle få oss att inte börja dricka. Vi fick nålknappar att sätta på jackan, klisterlappar mm.

Här är också ett märke jag känner igen från den tiden

Kommer du ihåg Spola kröken-kampanjen?

Jag gled till Anna medan Philip och hans kompisar startade med sitt chillkrökande.
Dom lagade mat, chillkäkade dom månne tro?
När jag kom hem hade de travat in sin chillmiddag i diskmaskinen, trevligt trevligt.
De var i full färd med att äta Tiramisu-mousse som Arvid gjort.
Jag hade tur jag! Det fanns en över i kylskåpet!

Den här mossen var inte gjort på chillvis. Den var hemmagjord från grunden. Svindlande god! Tack Arvid!

Jag tror jag gillar chillkrökandet!
Bordet var avplockat så när som på bordstabletterna.
Glas, flaskor, chipsskålar stod fint uppradat på diskbänken.
När jag gick runt i huset så fick jag behålla strumporna på. dvs. inte en massa utspillt sötsliskigt som torkat på golvet som strumporna fastnar i.
Ingen som lagt en kräka på toan. Det är klart det inte kan bli så. För hur i hela friden chillspyr man?

Kvällen avslutades för Philip vid 06.20 då han lade sig och chillade med Irma i hallen

Chillkröka is the shit!

Vi hörs!