Anna! Kom du fram till snusket?

Hur gick det Anna?
Började du läsa Femtio nyanser av honom?

20121211-081552.jpg

Jag tog iallafall min bok och gick ner längst bort i huset. Dreglande öppnade jag boken och möttes av doften från trycksvärtan. Jag lade mig tillrätta på rygg, fuktade mina läppar och började läsa. Alma dök i samma stund ned generad under täcket och stack bara ut nosen så näsvingarna svängde fram och tillbaka.

20121211-082139.jpg
Att hon körde ut nosen kan kanske ha och göra med mitt enorma pepparkaks-ätande igår. För när jag lade mig tillrätta och slappnade av i mina muskler så utbröt ett inferno under täcket!
Rackarns Amalia vad det brummade! Ungefär som en kulspruta. Skinkorna som applåderade där under täcket, långa applåder som efter en föreställning som varit fantastiskt underbar.
Nu kom jag inte så långt i boken igår. Odören som snirklade och letade sig ut i från täcket var inte att leka med, snarare sövande liksom.

Något tantsnusk kom inte jag fram till igår. Funderade ett tag på att bläddra fram några sidor.
I början av boken trodde jag nästan det handlade om mig, i scenen då hon snubblar in på hans kontor, det var en coolbettan-grej av högsta grad.

Har funderat på en sak Anna!
Det var ju ingen som hakade på igår och hoppade med i vår bokcirkel. Kanske vi skulle köra den här över bloggen så fler kan få vara med?
För jag har ju kanske fattat att denna bok kanske inte är något som det talas om efter högmässan på söndagarna i kyrkan.

Men Anna, jag fattade inte igår varför jag skulle ligga på mage och läsa boken?

Vi hörs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *