06:12

Väcks av Jannes vrål samtidigt som jag hör en hund hulka.

Alla som varit med när en hund eller ett barn kräks inom samma väggar som Janne befinner sig vet att det råder hysteri i karln som annars blir lugn när det händer något.

Denna arla morgon är inget undantag. Han sitter där mitt i dubbelsängen med överkroppen rakt upp, benen ligger raklånga lite isär som ett V på madrassen, ögonen är uppspärrade så de röda köttsliga blottas, munnen är halvöppen och armarna vevar så till den grad att han skulle platsa i landslaget i rodd.

Han vrålar: HÄMTA PAPPER!!!

Efter alla år tillsammans med både djur och ungar sitter det i min ryggrad att jag ska torka spyor.

Jag dimper ur sängen så snabbt att att en amerikansk sprinter löpare på 100m blir blek av avund. Med åren har min enorma vighet blivit stelare och stelare. När jag lyckad få med mig alla kroppsdelar ut genom sovrumsdörren och precis vikt av mot vänster och köket vrålar Janne desperat: – SKYNDA DIG INNAN SPYAN RINNER UNDER SOCKELN!!!

Att försöka öka hasandet fram till hushållsrullen i köket är lika enkelt som att ta ut en djupfryst fiskpinne och direkt rulla ihop den till en fiskbulle. Sedan viljan förstås, det är ju inte en semla från Norrköp som väntar i sovrummet när jag kommer tillbaka på returen. Alla som torkat en hundspya vet att det är lika som att torka upp ett rått ägg ifrån golvet. Nu var den hunden som drog en hundspya modell större, så typ ett strutsäggs storlek med en odör som får en att inte ens vilja äta en semla i stundan tid.

Vid vändningen i köket på 5sek blankt greppade jag hela hushållsrullen, ser att ugnens klocka står på 06:12. Returen gick snabbare att hasa, kroppen var nu uppvärmd.

Väl framme sitter Janne fortfarande mitt i sängen med uppspärrade ögon, armarna vevar och jag tycker mig antyda mjölksyra i armarna. Taxarna har flytt sovrummet och lagt sig under ett skåp för att ta skydd. Smilla snurrar runt likt en vargsvans som sitter på bilantennen på en raggarbil som axlar. Den kräksjuka hunden sitter hukad på en hunddyna som är nerkräkt.

Jag börjar torka och Janne vrålar: AKTA SÅ DET INTE RINNER UNDER SOCKELN!!!

Det var ett j-kla tjat. Hur är det? Hur får man en hysterisk person att sansa sig? Ge en örfil?

När allt är upptorkat hasar Janne över på min sida och hoppar ur sängen. Han står där på ryamattan näck och snurrar runt så pass att den där peterniklas svänger fram och tillbaka, när han får syn på sin morgonrock så stannar han tvärt, det gör inte peterniklas kan jag förtälja dig. Han greppar morgonrocken och flyr sovrummet.

Äntligen lugn. Kakan smyger till hundkorgen nedanför min säng. Jag kastar ut hunddynan på altan. Har torkat upp en halv rulle hushållspapper som jag bär till soporna. Torkatgolvet med något som tillfälligt luktar citron. Tvättar händerna och lägger mig för att sova igen. Lukten av spyorna kommer som stötar och det blir omöjligt att somna till den lukten. Jag ger upp.


Av erfarenhet vet jag att taxarna kommer inte ligga i huntäcket Kakan nu legat i efter spyan. Bara att ta alla täcken till tvättstugan, tvätta ur hundbäddarna. Passade på att byta våra sängkläder också. Vem vet vad som hände under täcket på den hysteriska människan som satt där tidigare. Hittade inga direkta spår, bättre vara på den säkra sidan.

Så innan 08:30 hade jag rullat köttbullar och gjort kalvsylta. Janne hade hunnit klippa gräsmattan och rensat och kupat i potatislandet. Sånt hinns med när man väcks arla morgon;)

Nu mår Kakan bra. Hon kräktes upp ett upprullat oxhudsben.

Vi hörs!

2 reaktion på “06:12

  1. Alltså du skriver så himla bra! Jag ser allt framför mig och skrattar så folk undrar vad jag sysslar med… Med tanke på att jag sitter på morgon bussen till jobbet.
    Du är för härlig, Bettan!
    Ha en fantastisk dag

  2. Oj, vilken spännande blogg! Tack för mÃ¥nga tänkvärdheter – du tar upp mÃ¥nga av de frÃ¥gor som jag brottas med i min lÃabur¤trildning ang. min framtida proffession.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *