Hej 2018!

Mitt på dagen tog vi inrikesflyget till Jeju Island. Här vajar palmer högt i skyn.

Vi checkade in på hotellet och gick ut för att äta lunch.

Vilken smaskig lunch. Första måltiden då Philip drog ut en låda tänkte jag: Missade jag att servitrisen visade honom! när jag såg honom plocka upp servetter, pinnar och koppar att dricks ur. Nu har jag lärt mig att de flesta restauranger har en låda under varje bord. Smart tycker jag.

Vi åt gott på kvällen.

Gick på ett läckert café för att inta dessert.

Philips söta espressokopp:)

Gott Nytt 2018 önskat jag Dig!

Här hos oss är det redan 2018

Vi hörs!

Se hit tjejer, värsta shoppingkillen

Är du singel, gillar att shoppa, önskar omhändertagande så är Philip mannen för dig.

Janne hade fått ont i ryggen och behövde jobba, kort efter fiskmarknaden stoppade Philip pappsen i en taxi och förklarade och visade för taxichauffören vart han skulle köra Janne.

När Philip hade slagit igen bildörren och frågade mig: Vad ska vi göra nu?

Jag: Vi åker och shoppar på någon galleria!

Philip: Visst, då vet jag vart vi ska åka!

Sagt och gjort så tog vi tunnelbanan till en Mall, Lotti-mall.

Som vi gick i affärer:)

Vi tittade på lego.

Philip shoppade en cykeljacka.

Vi gick utanför för att titta på OCD-ländernas högsta byggnad som vi skulle åka och besöka.

Philip hjälpte mamma att fota hela byggnaden:)

Philip gillade denna utmärkelse, energisparande.

En cool Segway som skulle passa mig och Kottarna att sladda runt med hemma i kvarteret.

Vi kollade på Tessla, en bil Philip och Kanne skulle vilja ha.

Vi gick ut och kollade på julpyntet två gånger.

Kärlek åt folket.

Denna julgran spelade emellanåt en julsång och lamporna blinkade i takt.

Vi gick lös i en mjukisdjur affär:)

Vi käkade middag, rensa fisk med pinnar, det du.

Fick en fin bild i trappan på väg från restaurangen.

Ut igen och tittade på julen.

Såg en affär som hette Åland. En stor kedja berättade Philip.

Vi stötte på en till affär med ett namn som fick oss i skratt och lite av min humor.

På ett ställe kunde besökarna skriva en önskan eller en hälsning.

Jag skrev min till Philip:

Jag fick inte titta när Philip skrev och han fångade sedan lappen och gav mig. Mitt hjärta vart lika varmt som Miso-soppan vi fått till maten varje måltid.

Philip hade köpt en kaka på världens bästa konditori i den staden han pluggar. Vi delade på den.

En vacker trappa.

Tror vi spenderade minst 5h i Lotti World Mall. Philip är ett riktig pärla att gå i affärer med. Med Philip är det också kul att gå på IKEA. Han är intresserad av att titta. Ett riktigt klipp tjejer:)

Vi hörs!

Äntligen krama pöjken

Flygturen till Sydkorea gick svindlande fort.

Den film jag tänkt se, tidningar jag tänkt läsa blev ogjort.

Jag hade hela magen i magen sedan dagen innan över att snart få träffa Philip, krama honom, känna hans mjuka skägg mot min kind, få andas in hans doft i min näsa och ner i mina lungor.

Så steg vi då ner på Sydkoreansk mark. Vackert utsmyckad flygplats.

Satte oss på tåget till Seoul.

Tillslut kom vi till vår mötesplats på Seouls tågstation, OS-disken. Strax efter vi anlänt kom Philip.

Pappa snöt den första kramen;) Vi var lika ivriga båda två:)

Sedan var det min tur att få känna hans skägg mot min kind, få krypa in i hans famn och dra ner hans doft i mina lungor.

Så gött å krama pöjken!!!

Vi åkte tunnelbana mot vårt hotell.

Det var mig ett enkelt hotell. Väldigt litet rum. Jag har aldrig bott så här enkelt. Jag insåg att om jag får för mig att backpacka så ska jag tänka tillbaka på dessa två hotellnätter så kommer den idéen vara bortblåst snabbare än utblommad maskros i orkan;)

Vi åkte tillbaka mot centrum för lunch. Så skönt att ha Philip som varit i landet ett tag, lärt sig lite av språket, seder, tunnelbanan mm.

Lunchen kom in, jag och Janne åt samma. Jag gillar starkt, Janne klarar bra mycket starkare än jag. Han tyckte det var starkt. Philip tittade förvånat på oss och tyckte inte det var starkt. Jag fick lämna maten efter att tungan kändes som om jag slickat på strykjärnet när det står inställt på tre prickar.

Pinnar och muggar i rostfritt är vanligt.

Efter lunchen flanerade vi vidare. Såg så vackra blommor utanför en affär.

Vi travade vidare till en fiskmarknad.

Philip berättade varför fiskarna trätts upp på snöre så här:

Det var när de var så fattiga att de bara hade råd med ris. Hade de då en fisk hängde dom upp den på ett snöre framför sig. När de såg och kände lukten av fisken så kändes det som dom åt den med riset. På så sätt så sparade dom på fisken.

Rompåsar av fisk såldes på längden och bredden. Själv tänkte jag på hur mycket rompalt jag skulle kunna göra på den palten:)

Vi hörs!

Min julklapp

På julafton fick jag ett paket av Janne som innehöll ett rim.

Jag kunde inte lösa rimmet, Janne berättade senare på kvällen vad det var.

Jag kan ge dig ett par ledtrådar.

Om du inte har löst det inte så får du se det här:

Jag vart så omhändertagen att jag kände mig som en prinsessa må du tro.. God mat fick jag också:

Janne tyckte jag/vi skulle få åka bekvämt till Sydkorea så vi var mer utvilade när vi kom fram till Sydkorea så han bokade businessklass. Vilken lyx att få uppleva!

Tack Janne!

Vi hörs!