minikotten kom hem

Pratade med Charlotta strax innan lunch igår. Hon berättade att de väntade på barnläkaren. Det görväl fortfarande en koll innan de sätter en stämpel i rumpan: OK!;) 

Var allt bra med lilla Noah skulle de fara hemåt.

Järnspikar vad den här mormorn fick bråttom. Slå in paket, fixa presentpåse, köpa ballonger, snöre, blommor, hallon eller jordgubbar till Enya. Det var bara att trampa gasen i botten på både bil och mormor.

Hehe, jag har ju inte lämnat tillbaka nyckeln till Challan och Hampus sedan jag hjälpte dem med Enya på mornarna. 

Jag ställde iordning på köksbordet


Jag vart lite sugen själv på färska hallon, fast jag kunde låta bli att sno några.


Ballonger på ytterdörren


Det var tur att den här mormorn satte gasen i botten på både bil och sig själv. Fem minuter efter mormorn låste ytterdörren och slutade göra intrång i dotterns och svärsonens bostad fick hon ett mms och text att de nu var påväg hem:0


Där hade mormorn bondröta kan man milt uttrycka det.

Väl hemma satt den här Kotten i barnsoffan i vardagsrummet.


En kille som bara ska sitta upp trots sin ringa ålder.

Jag tog den äldsta av Kottatna och sövde för middagsvila. Jag gjorde det så proffesionellt att jag även sövde mig själv. När vi sov fick vi ett FaceTime-samtal som jag klickade bort. Jag och Alvar ringde upp då vi vaknade. Det var Noah som ringt via sin mammas telefon, han hade väl inte hunnit få sin BabyPhone inkopplad än då han inte ens var ett dygn gammal. Nu har vi klarat av vår första FaceTime.


Vi fick sedan grönt ljus att hälsa på. Vi, jag, Angelica, Todd och Philip drog dit som en avlöning efter att Jens kom från jobbet och kunde ta hand om sjuklingen Alvar.

Nu är det inte bara en barnläkare som besiktar ett nyfött barn. Jag och Angelica gick all in så att säga.

Vi konstaterade samma som minikottens mamma redan uppräckt att Noah inte har lika mörkt hår som Enya hade. Nog såg jag allt lite rödtoner i håret efter mamman sin.



Med det här kroppsspråket lilla Noah gör på denna bild när vi kollar runt på honom, ser det ut som han tänker: OMG! Ska dom kolla längden på håret också!


Noahs fötter är så söta, dom fick betyget fem fötter av fem;)


Noah är otroligt lik sin farfar och gammelfarmor. Sedan är han en liten knorrhane;)

Todd vart helt plötsligt ”stor”

foto: Angelica Wallgren

Självklart är han världens finaste Noah för oss alla. Jag är redan kär och får fjärilar i magen bara jag ser en bild på honom<3

foto: Angelica Wallgren

foto: Angelica Wallgren

Undrar hur många pussar jag gjorde av med igår? Tur att det lagret aldrig tar slut.

foto: Angelica Wallgren
Vi hörs!

En Kotte är född

Igår kväll, 19:50 kom minikotten Noah till världen! Vårt 4:e barnbarn. Jag borde ha rutin men jag blir lika överväldigad och rörd nu som första, andra och tredje gången.

Ett till mirakel har skett. Så känner jag för när ett barn födds.

När jag fick veta att det hela drog igång började jag redan då gråta.

Vilken ynnest att få ett fjärde barnbarn att älska och att älskas utav. Tänk när jag får sniffa på honom för första gången och dra in hans underbara doft långt ner i mina lungor, då är livet underbart.

Allt har gått bra för Noah, mamma Charlotta och pappa Hampus.

minikotten vägde 3930g och är 51cm 


Välkommen Noah!

Grattis Älskade Enya till din lillebror och till titeln storasyster!

Grattis mamma Charlotta och pappa Hampus till er son!
Vi hörs!