Sjuk, skadad & levande gossedjur 

Färdigklädd för att åka och träna så vart jag tveksam. Hade jag orken trots att jag vilat två dagar? Nej det kände inte så. Jag beslöt mig för att bara träna en gång idag och då ikväll. Det var tur jag lyssnade på kroppen då frossan kom på förmiddagen. Hjärtat antoxidantbombade mig då det ju bara är sex dagar till semestern. 

  
Fuck säger jag, jag som ville ner två kilo till och nå mitt mål jag satt till semestern. Jag hade gjort värsta planen för detta, räknat ut allt i minsta detalj. Nu gick det i stöpet och jag får väl då vackert betala övervikt på planet, sådant är dyrt. Hur gör jag då på Helsingfors flygplats med min planerade finska äppelmunk och cappuccino? Ja då finns det ju inte utrymme för den när planeringen gick i stöpet. Jag är inte så förtjust i kaffebröd men en finsk äppelmunk är en längtan som finns då och då hemma i Sverige. Det är ju inte så ofta jag är i Finland.

Det ovan är ju bara en flisa mot lilla frökens skada. Klätterapan Enya klättrade igår och for först med hakan i bordet och sedan ögonbrynet. Vi var och hälsade på efter ett par timmar och då blödde såret fortfarande då fröken gnuggade i ögat. Vi mötte en väldigt stillsam Enya. På kvällen hade såret iallafall sluta blöda. Enya ville inte ha middag.

  
Idag var Enya ännumera stillsam. Satt bara tätt intill mamma. Så sitter inte Enya timma efter timma. Då natten varit orolig så ringde Challan för att rådgöra och ett besök hos doktorn vart resultatet. Doktorns ordination blev starkare alvedon och vila i stillhet ett par dagar tills hon blir pigg. Blev fröken slöare behövde doktor uppsökas på nytt.

Jag har FaceTime ett par gånger idag med henne. Det var väldigt ovant att se fröken sitta helt stilla i soffan. Det är ett under att hon inte skadat sig ordentligt fler gånger än vad hon gjort då hon bara klättrar och ska högre och högre upp hela tiden.

  
Någon som har tur är Alvar som har ett eller två levande gossedjur. Idag när mamma och pappa skulle hämta Alvar och pappa tagit upp Smilla i famnen för att hälsa på henne ville Alvar vara med.

  
  
  
  
Annars försöker jag skapa ordning i röran. Fast just nu har jag rört till det lite mer, om än tillfälligt. Jag ställde iordning i Philips rum igår. Nu håller jag på att skapa ordning på något sätt i andra gästrummet och samtidigt tömma halva kontoret till en början.

Vi hörs!

Lycka att känna sig Älskad!

Att bli älskad som jag blir och att nu mera kunna ta emot det är helt underbart!

Körde mitt Hjärta till Arlanda idag. Eller rättare sagt, jag körde bilen hem. Jag tog kurviga vägen hem för att jag inte skulle somna då jag dragit tre gäspar innan jag kommit förbi långtidsparkeringem.

Jag hade en budbil bakom mig och rackarn vad vi körde. Och satanigatan vad jag vart åksjuk. Jag måste ha varit grön i ansiktet när jag kom fram till Gottröra. Då plingar det till i telefonen och illamåendet vart med ens bättre.

  
Hjärtat hade skickat ett rosogram! Herregud, mannen är ju kortkort borta och skickar ändå. Han kommer ju tillbaka imorgon kväll.

Tack min älskligt! Jag vart genuint glad i hela kroppen!<3

Vi hörs!

Middag, naken – träningskläder

Tror det var i torsdags när jag kom hem efter kvällsträningen dyngsur i svett och hade börjat frysa av de blöta träningskläderna som Hjärtat smet in i badrummet och var där en stund. Undertiden näckade jag av mig de våta kläderna i hallen och ställde mig i kö utanför badrummet. Tur att jag var ensam i kön;) Hjärtat kom ur och stirrade på mig med stora ögon och utbrast: Du kan INTE  gå in där på en stund!

– Skojar du? Jag fryser! Sedan kände jag doften och fortsatte: Hur f-n kan du gå in i badrummet och lägga en kabel då du vet att jag ska duscha? Du kan väl då ta andra toan!

– Förlåt! Jag går och tänder lite ljus!

Då började jag med middagen istället och som Gud skapat mig, naken. Jag stekte tonfiskfileer och gjorde sallad. Det var första gången jag lagade middag naken med Barbapapporna svängande bland grönsaker, wasabi och tonfisken.

Ikväll då jag kom hem satt en liten Alvar i badkaret med föräldrarna i badrummet. Då gjorde jag middag men iförd träningskläderna.

Idagblev det quorn med Fajitakrydda och sallad.

  
Snart ska jag duscha och sedan avnjuta middagen till Idol på TV:n.

Vi hörs!

Philip, Cajsa, Alvar, Enya, mat & blod

jag skulle kunna ta och kapa Philip, Cajsa, Alvar & Enyas namn, sätta in den i orden mat och blod för att skriva en saftig och kanske spännande påhittad blogg. På det spåret befinner jag mig dess värre inte. Jag går längst min stig och då berättar jag vad jag verkligen gjort. 

Igår åkte jag och Hjärtat till Uppsala för att hälsa på Philip. Jag hade köpt med mig lite gåvor som jag hoppas kommer till användning. Jag har ju köpt lite här och där till de andra barnen sedan de flyttade hemifrån. Kanske inte av hönseri utan mer för minnerna jag själv har då jag flyttade hemifrån och börsen tömdes alldeles för snabbt och slantarna fick nya hem att vara hos långt innan påfyllning skedde varje månad. Inte undra på att jag var väldigt smal på den tiden;)

Vi gick iallafall ut och käkade lunch och det var trevligt. Mysigt att få träffa Philip igen.

  
Vi kommer inte se varandra mer innan semestern. Philip verkade ha det så bra.

Idag har jag vilodag. Alvar kom imorse och drack gladeligen smoothien som hans kompis morfar gjorde. Smoothien hette (som alltid): Best ever när morfar blandar fritt och tager vad vi haver.

  
På eftermiddagen var det dags för lite egotid hos världens bästa Cajsa. Jag hade glömt plånboken (igen, andra gången) så jag fick kritsa min tvätt och klipp.

  
När Cajsa lade handduken på mitt huvud kände jag avslappnat efter tvätt och massage: Nej, inte slut redan! Jag orkar inte gå här ifrån!

Nöjd och glad spatserade jag ut från ” min” Cajsa<3

  
Efter art jag kommit hem kom lillfröken Klättermus och hälsade på.

  
Alvar kom igen och lekte en stund.

Jag gjorde vegetarisk mat. Det var länge sedan jag år ”spagetti & köttfärssås”. Så gott och smalt att äta.

  
Sedan fick ”syster” Hjärta ta blodprov på mig. Han var inte helt bekväm med uppgiften.

   
 
   
    
 
Satan vad han tryckte och drog i fingret för att få ut blod då det röckte. Nu är det iallafall gjort!

Vi hörs!y

Vi tog beslut!

Det var jag som sa det först då jag kände mig så less över att vi ena stunden står på ena benet och nästa stund andra benet. Vi bara står och stampar på samma jäkla fläck. Vi kommer ingenstans, bara velar hur vi ska ha det. Nu är beslut taget, punkt.

Det här gjorde att den lugna slappa lördagseftermiddagen (som jag så sett fram emot och planerat) förvandlades från att vi (läs: jag) låg i varsin solsäng och tvångssolade till att Hjärtat drog igång mig till aktivitet.

I kaoset fick jag honom att dammsuga, hehe, tänk vad lite ”utpressning” kan hjälpa.

Enya och morfar är nog av samma släkte, nu klänger han också som en apa i huset.

  
Efter, delvis, snuvad slappareftermiddag efter ett riktigt hårt träningspass så längtar jag ännumera till semestern. Imorgon är det två veckor kvar.

Starkast längtar jag tills imorgon då vi åker och hälsar på Philip i Uppsala och går ut och äter lunch med honom:)<3

Vi hörs!

Vem är gladast?

Småkottarna äter inte socker eller livsmedel innehållande socker.

Mormor köpte glass sötad med stevia då den glassälskande morfar förtvivlat frågat: Finns det INGEN jävla sockerfri glass som barnen kan äta?

Idag ”matade” morfar Alvar med pannkaka och sockerfri glass. Första gången att mata för morfar då det inte riktigt är hans grej att mata barn. Fast nu var det ju frågan om glass!

  
Ja Alvar åt fast det nog var lite konstigt kallt. 

Morfar var själaglad! Ingen sommar utan glass!

Vi hörs!

Delmål klarat & flyttfågel

Jag börjar med den roliga nyheten. Igår klarade jag mitt första delmål mot 75.000 brända kalorier fram till nyår.

  
25.000 brända avklarat! Ja, jag tycker det är bra jobbat! Jag jobbar med mig själv under passen där jag också sätter små mål att ge mig beröm som: Jäklar vad bra du är! Jag vill fortfarande skena iväg mot det omöjliga ofta. Fast då ger jag mig beröm för det jag gjort istället.

Då går vi vidare till den mindre roliga nyheten. Känsliga mammor och pappor varnas!!!

Den sista fågelungen flög iväg igår emot Uppsala. Inte så kul för mig men fantastiskt kul för honom!

  
Jag får höra att jag hönsar som värsta hönsmamman.

  
Det gör jag helt säkert. Jag vill att barnen ska ha det bra. Jag vill att det ska kunna äta sig mätta, att de sover gott om natten, att det inte har oövervinneliga problem. Jag vet att de klarar sig själva. Det största med mig är nog ändå att jag vill och är snäll och det till viss del blir att det upplevs som hönseri och nyfikenhet. Att vara en perfekt mamma går nog inte. 

Jag är som sagt var glad för Philips skull, det är ju precis så här det ska vara. Klart han ska få luft under vingarna. Klart det blir tomt då vi inte kommer att ses varje dag, inte heller prata med varandra varje dag. Det blir som med Mikael som också bort massor med mil härifrån.

Mamma önskar dig lycka till och taxen köpte jag på IKEA ifall du skulle sakna flickorna här hemma för mycket.<3

  
Det var också något som gick i mammas humorväg.

Vi hörs!

Första promenaden 

Idag tog jag flickorna på en promenad till Irmas och de andras glädje, den första sedan Irma fick en hjärnblödning.

  
Vi fick max 500m. Hon vickade ikull då hon var i ett litet litet dike, tappade balansen helt. Fast hon tittade upp med ett litet snett huvud med pigga ögon och hoppade upp på de fyra tassarna igen.

Det var många ”dagstidningar” att läsa ifatt på rundan, mycket nosande då det säkert hänt massor sedan sist.

  
Alla som såg Irma då hon fick hjärnblödning och dagarna efter är nog lika förvånade som jag hur hon kunnat återhämtat sig så pass. En riktig fighter!

Dessa metrar var jobbiga, så pass att det krävdes att flåsa trots att det var svalt arla morgon.

  
Nu kräver promenaden sömn innan jag kan göra frukost och få fröken att äta.

Jag åker och tränar så länge, ett par timmars sömn ska väl räcka.

Vi hörs!

Presenter till mig!!!

Hjärtat fick ett par paket på posten idag. Innehållen var presenter till mig. Jag vart genuint förvånad och glad 

Ett par flippflopp hade beställts från USA.

 
Han själv har ett par som han köpt där som han tycker är sköna. Jag fick en annan typ som är upphöjd i hålfoten och sulan är sviktande.

  
Allt med tanke på mina fötter och på att jag stundtals under semestern kan behöva ha ett par flippflopp.

Sedan fick jag en annan sort inlägg till hälarna.

  
Dessa ska jag testa i träningsskorna.

Sedan ett inlägg som avlastar hälen och stödjer hålfoten.

  
Ska provas idag i tennisskorna då jag hämtar Enya och sedan handlar.

Tack mitt Hjärta för presenter och omtanken! Detvärderar jag högt!<3

Vi hörs!